om frappuccino

När jag vaknade imorse hade jag en frappuccino i min hand. Hur den kommit dit har jag ingen som helst aning om, men den var i alla fall där sekunden jag vaknade, stadig i mitt grepp. Jag märkte inte att jag höll i någonting förrens jag skulle gnugga mig i ögonen - nämen, vad är det här för pappersmugg, vad är det här för dryck, hur kom den i min hand? Somnade jag hållandes den här? Det skulle väl inte kunna vara möjligt, jag visste ju inte ens vad en frappuccino var för någonting. När jag luktade på den blev jag dock varse av att det var en blandning av is, kaffe, vatten, mjölk och diverse slags sirap, med en konsistens som en milkshake men ett utseende mer likt en slush. Efter att ha doppat fingret i vätskan blev jag också medveten om att Starbucks år 2004 lanserat en lightversion som med bara 54% av kalorierna, 17% av fettet och 52% av kolhydraterna än i orginalet, över 11 smaker finns dessutom tillgängliga.

Men hur kom det då sig att jag höll en frappuccino i handen? Kan det ha varit ett skämt? En mindre pricksäker och snällare version av när man var på kollo som liten och fick sina ögonbryn avrakade i sömnen? Eller kanske var det någon form av symbolik bakom det hela. Men vad skulle det kunna vara? Någonting religiöst? Det skulle ju lika gärna kunna vara sekularistiskt! Handlar det då bara om en simpel slump? Vad för slags handlingar skulle i sådana fall kunna leda fram till slumpen att jag vaknar med en frappuccino i handen? Händer ens det här på riktigt? Är jag på riktigt? Vad jag blivit? Vem är jag? Vad är jag?

Ja, den morgonen var det onekligen en förvirring i mitt sinne jag förgäves brottades med. Men en sak var säker, det var en oerhört modern upplevelse jag var med om. Förmodligen var jag mest modern av alla i hela mitt kvarter, kanske i hela staden. Så fort jag blev medveten om det faktumet svepte jag frappuccinon, torkade mig om munnen och smackade belåtet.