Innan jag gick till skolan imorse sprang jag ett varv i skogen. Vet inte varför, blev mest bara så. Tror inte att någon såg mig, förutom några okopplade hundar och okopplade hundägare. I alla fall så var det rätt så skönt. Gillade känslan att det bara var jag, skogen och klimaxet i David Bowie - Rock'n'Roll Suicide. Och just nu mår jag utmärkt, kommer sova bra, kommer vakna bra, kommer ha en bra dag. Vilket lär bero på att jag var så töntig imorse, för det är töntigt att träna. Spelar ingen roll hur många försvarsargument alla töntar har, det är töntigt helt enkelt. Den typiske joggaren baserar hela sin världsbild på "Beach 08", ett löjligt, påhittat påhittsuniversum. Beach 08 är en låtsasidyll på en sandstrand där joggarna tror att ett harem av kvinnor kommer uppvakta dem med fläktande palmblad och färsk frukt. Denna verklighet existerar tragiskt nog ingen annanstans än i joggarens fantasi. Exempel.
- Åh, joggare, din kropp är så slimmad och slank
- Jag vet baby, tyst nu och ge mig en till grapefrukt
- Åh joggare, du är så handfast och bestämd
- Jag vet, baby
- Åh joggare, du är så självsäker och fin
- Jag vet, tyst nu, baby
- Ja, joggare, nu ska jag vara tyst
- Och du ska mata mig
- Och jag ska mata dig
20080429
jag springer tills benen försvinner
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 kommentarer:
Nu är du kaskelotlänkad.
Kloka tankar om jogging, det är indeed en eskapism och det är sannerligen ett bra sätt att lyssna på musik på.
jag som bestämde mig igår för att börja jogga den här helgen, men nej, du är före ;(
Post a Comment